Apropå den aktuella diskussionen om “handskakningsfallet” tänkte jag lyfta fram några tweets där jag rantade om detta 2011, med perspektiv från filosofen Bhikhu Parekh:
Per Bauhn skriver om "aktörsperspektivet", dvs att vi inte är passiva mottagare av kulturella normer och värden, utan vi skapar kulturen.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Men jag ser att människor hindras från att vara aktörer för att samhället i sig skapar kulturella grupperingar, INTE bara individerna.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Det är fullt möjligt att se hur människor skapar och upprätthåller sin kultur samtidigt som kulturen har stark inverkan på människornas liv.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Det handlar inte om hönan eller ägget. Det handlar om att människor har flera identiteter, intersektionella, som de skapar och formas av.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Per Bauhn skriver i princip om att intolerans/diskr. inte är negativt för att det skapar grupperingar, gör att likabeh.principen inte följs
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Bauhn tar som exempel "handskakningsfallet" och visar att mannen i fallet utmålas som hjälplös. Utan valmöjl. "Han vägrar ju skaka hand!!"
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Om man läser Bhikhu Parekhs "Rethinking Multiculturalism" finner man en bra beskrivning på den här typen av problematik.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Att "inte skaka hand" eller "att bära slöja" är kulturella utövningar som av individen inte behöver anses som aktiva val.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Det kan ses som intrinsikalt i ens identitet, dvs att inte utföra den kulturella sedvänjan skulle inte vara ett alternativ.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Många ggr är sådana sedvänjor starkt kopplat till omgivningen, släkten, vänner, arbetsplatsen m.m. Därför ej enkelt att "sluta göra det".
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Dvs man kan uteslutas från många sociala sammanhang om man slutar utföra sedvänjan. Bl.a. därför är det en stor begränsning.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Sen finns det självklart religiösa aspekter, att valmöjligheten blir mindre pga ens egen tro.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
När man ser valmöjligheterna begränsade så här, kan man måla upp en skala för sedvänjan mellan "naturlig" och "valbar".
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Ju mer sedvänjan betyder för individens identitet, kulturen, religionen, samhället m.m., desto mer närmar den sig "naturlig".
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Just därför kan Bauhns ironiska kommentar "Som om han hade saknat händer" vara fullt möjlig. För individen är handskakning ej ett val.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
När sedvänjan/traditionen betyder mindre för individen (etc), så blir den mer valbar. Då är det lättare att välja att låta bli.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Många muslimer som anser sig trogna dricker t.ex. alkohol, röker cigaretter och gör annat som av andra skulle anses som haram (otillåtet).
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Om man INTE tillåter dessa förändringar i beteende hos individer kommer kulturer inte kunna att utvecklas. Sänker självförtroende hos dem.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
På samma sätt som Bauhn hävdar att man inte får kritisera andra kulturers yttringar, är det svårt att kritisera den egna kulturen.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Oavsett yttrandefriheten, så blir folk upprörda när man påtalar sexism, homofobi, främlingsfientlighet m.m. Man anklagas då för moralism?
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Att kvinnor i genomsnitt tjänar mindre än män, utsätts för ett skönhetsideal som kan anses vara skadligt, det är något som är "naturligt"?
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Våra olikheter måste tillåtas (pluralism) för vår utveckling. Därför är intersektionalitet så viktigt. Därför är mångfald så viktigt.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Nu kommer någon att säga "MEN MAN FÅR JU INTE KRITISERA ISLAM OCH KVINNOFÖRTRYCK OCH KÖNSSTYMPNING" osv…
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Svaret är: Självklart får man kritisera sedvänjor som är skadliga. Man BÖR kritisera dem. Men gör det då i dialog med de berörda.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Det som görs idag, att man diskuterar OM andra människor istället för med dem är i sig skadligt. Skapar ryktesspridning och myter.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Om Per Bauhn är seriös med sitt "aktörsperspektiv", då måste dessa frågor lösas med hjälp av de individer man talar om.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Att komma ovanifrån och säga "ni gör fel för det här är rätt i det svenska samhället (och universellt)" blir då föraktfullt.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Moralutsagor tenderar att göra anspråk på universalism. Särskilt när man hänvisar till "svensk" moral. Homogent, enhetligt osv.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Med andra ord borde regler och moralprinciper utgå från de individer som tillhör det här samhället, oavsett kulturell tillhörighet.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Om det innebär att skoleleverna tillsammans kan fira Lucia, Eid-al-Fitr, Hannukah osv, so be it.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Ett sätt att göra det på är som Jönköpings kommun, se på vad som är viktigt för berörda parter för att förändra regler: http://bit.ly/hY2FVf
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Jönköping har de genom aktiv dialog med muslimska församlingar kommit fram till vad som skulle underlätta för barnen.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Då kan rasisterna skrika "men nu anpassar vi samhället efter mångkulturen, inte tvärtom!". Då är frågan: Är dessa sedvänjor så viktiga?
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Är det verkligen så viktigt servera griskött i skolmatsalen, till alla barn, oavsett om de vill eller inte?
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Vissa saker kan självklart vara oerhört viktiga för samhället, och svåra att lösa. T.ex. hjälmtvång för sikher som bär turban.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Eller frågan om könsstympning. Eftersom det är en skadlig praktik måste den elimineras. Men inte genom stigmatisering eller övriga förbud.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Var inte rädda för att se frågorna som komplicerade. De ÄR komplicerade. Förenklingen förvärrar. Debatten är för enkelspårig idag.
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Så. Nu avslutar jag min raljering med att be att se The Daily Show-klippet om en muslimsk Cosby Show: http://bit.ly/gsGEk7 Tänkvärt!
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011
Om ni tyckte att det här resonemanget lät intressant bör ni def. läsa Bhikhu Parekhs "Rethinking Multiculturalism": http://bit.ly/hy4kZT
— তানভির Tan the Man (@TanvirMansur) February 27, 2011