Polisen erkänner att de använder racial profiling i SVT ABC. För att “polismyndigheten har satt upp de här målen”.
Samtidigt skriver de på SVT Debatt om att de inte gör det.
Samtidigt säger kriminologiprofessorn att det är oundvikligt med etnisk diskriminering.
Samtidigt maskerar media och polisen dessa omoraliska och olagliga kontroller. De kommer undan för att de gör det i samband med att personer “plankar”, men det går inte att bortse att de står och tittar på människors hudfärg och fysiologiska utseende för att avgöra vem som är “utländsk”.
Sverige blir inte ett tryggare samhälle genom Polisens hudfärgsbevakning. Tvärtom, Polisen vänjer sig själva och folket vid de här olika utseendebeskrivningarna av “utlänningar” och “svenskar”. Uppdelningen mellan människor cementeras genom myndigheternas praxis.
Människor är på väg till jobbet. Troligtvis ett jobb där de utnyttjas av sin arbetsgivare, där de har usla arbetsvillkor och inte kan protestera utan att riskera att få sparken. Lever ett dolt liv för att inte bli hittad, på flykt, på språng, på olika ställen vid olika tillfällen. Utan pengar, utan hjälp. En ovärdig vardag i ett välfärdssamhälle. Ett liv som varken syns eller hörs. Samhällets mest utsatta blir de som blir mest förföljda. Bortskickade för att en tågbiljett kostar 800 spänn.
Samtidigt tvingar Sverige iväg en 9-åring till ett land hen aldrig har besökt. För att hen aldrig gömde sig, för att hen gick i skolan med alla andra barn. Som alla andra barn.
Alla skyller på lagstiftningen. Det är inte de som verkställer besluten som har skapat lagarna, säger de. Då är det fel på lagstiftningen. Då måste de här lagarna ändras, säger jag.
Samtidigt tycker jag att vi alla säger ifrån.
