Moderaternas sväng i migrationspolitiken

http://www.svtplay.se/klipp/1003588/billstrom-valjarna-vill-ha-forandring-i-invandringen/

Anna Hedenmo: Nu pratar du om de som inte “får” vara här, men när du pratar om integration, så måste det väl handla om människor som får uppehållstillstånd? Det är olika.

Tobias Billström: Nej, men det handlar om att diskutera helheten.

Tobias Billström eller Jimmie Åkesson? Svårt att se skillnaden i retoriken i detta utspel. Framförallt verkar Billström se människor främst som siffror och inte som människor. Han pratar om att “vi måste se till helheten”, men vägrar svara på frågorna om varför anhöriginvandringen måste minska pga att han ogillar papperslösa. Helheten.

EU-länderna bör ha som ambition att kunna ta emot fler människor i flykt, inte färre. Ja, det kanske vore najs om “volymen” fördelades bättre över EU-länderna, men det är ett argument för att övertyga andra EU-länder att ta emot fler människor som flyr från krig. Inte ett argument för att sänka antalet familjemedlemmar till människor i Sverige. Helheten.

Att anpassa sin politik efter vad befolkningen påstås tycka, helt utan att hänvisa till några undersökningar, är populistiskt. Vad skulle hända om väljarna vill ha färre judar i landet? Eller färre muslimer? Skulle Billström säga att Moderaterna måste anpassa sig efter det? Nej. Helheten.

Det här är en politik som är så ovärdig Moderaterna, och jag hoppas att de personer som är aktiva i partiet och som inte håller med Billström inte är tysta nu. Var högljudda. Var helheten.

För det här är djupt obehagligt.

Rasismen i kommentarsfälten

Det finns ingen rasism baserad på raser i Sverige idag påstår en del. Sen tar man en titt på kommentarsfältet på Avpixlat. De här skärmdumparna är ett urval av kommentarer på ett inlägg på Avpixlat om ett våldsamt upplopp på Mallorca.

Ge mig inget “vi har yttrandefrihet i Sverige ju!”, det är inget jag någonsin har motsagt och det är i sig inget argument för att folk bör uttala sig rasistiskt. Och att jag lyfter fram de här kommentarerna betyder inte att jag förespråkar censur. Yttrandefriheten innebär att jag också får kritisera de som säger såna här saker.

Jag vet inte vad människorna som skriver sånt här har för yrken, intressen och sysselsättning. Är de läkare, bilmekaniker, lärare, arbetsgivare, butiksbiträden? Det enda jag vet är att de är i Sverige och det skrämmer mig. Det som har hänt är att såna här människor känner att de äntligen har andra människor som håller med dem om sin människosyn och då är det lättare för dem att uttala sig på det här sättet. Dessutom är det lättare att göra det anonymt. De får stöd på nätet genom “likes” och medhåll. Troligtvis har de haft det här synsättet länge. Är det detta man kallar “vardagsrasism”?

Rasism handlar inte om att det finns människor som är “rasister” som ska bekämpas, utan att det finns attityder och synsätt hos människor som är rasistiska. De här attityderna kan alltid förändras. Med mer kunskap och samtal mellan människor (som inte baseras på populism) kan fördomar överbryggas. Det är alltså åsikterna som är rasistiska, inte människorna. Men åsikter och attityder görs ofta om till handlingar, tänk hur dessa människor då agerar när de träffar människor som då råkar vara mörkhyade. Behandlar de dem på samma sätt som andra, eller säger de rakt ut att de tycker att svarta människor “hör hemma i djungeln” eller kommer de behandla dem sämre utan att de här åsikterna yttras? Vad skulle hända om en sån här person var arbetsgivare och har en mörkhyad person på anställningsintervju, den kan väl inte anställa personen om den egentligen tycker att personen ska leta efter “bananträden”?

Rykten om människogrupper sprids snabbare än man tror. Och den här typen av rasism har funnits i flera hundra år. Det vore naivt att tro att den försvinner på några decennier. Men vi har en uppgift att säga ifrån när den här typen av fördomar konstant dyker upp.

Frågan om likvärdig behandling av alla människor berör inte bara en grupp av människor, den berör oss alla, för det handlar om vilket slags samhälle vi vill leva i. Så vi bör alla bekämpa rasismen.

Turkstereotypen i populärkulturen

Alltså är det här verkligen så bra?
En sketch som inleds med en klassisk apsång från Djungelboken och där djurexperten Jonas Wahlström kommer in med en ett litet djur, kallat Homo Turkublattus, även känd som “turk”, som han drar fram i ett koppel och förklarar hur djurarten “turkar” hänger i gäng, är aggressiva och alltid ute efter bråk. Avslutas med att Wahlström säger att det är “rea på solrosor på Hötorget” (där marknadsstånden är kända för sina högljudda försäljare med utländsk bakgrund, någon slags igenkänning för dessa “turkar”). En av “turkarna” ropar då “sisten dit är svenne!!”. Sedan går de iväg från scenen med Kung Louies sång ekandes i högtalarna.

Folk må tycka att det är roligt, men det är också en unken stereotyp som bara förstärks av populärkulturen. Det är också ett skillnadstänkande som upprätthålls, skillnaden mellan den normavvikande “invandraren” (kallad “turken” i den här sketchen och i många andra sammanhang) och den normbärande “svensken”.

Jämför även begreppen “turkdusch”, “discoturk”, och de numera ökända karaktärerna “skogsturken”, “fågelturken”, “laserturken” osv. Det räcker med att en person pratar s.k. blattesvenska för att den ska betraktas som “turk”. Och då används termen “turk” som något nedsättande.

Ja, jag kan också tycka att stereotyper är roliga. Jag kan skratta jättelänge åt dem. Det roliga med dem är ju att de är stereotyper som man känner igen. Problemet är när de förenklar så mycket och så ofta att människor tar till sig den här nidbilden som sanning.

Nu kommer någon svara “nä, men du tror väl inte på allvar att någon tror att alla med utländsk bakgrund beter sig så här pga den här sketchen??”. Nej, det gör jag inte. Men representationen av ungdomar (oftast män) med utländsk bakgrund i många sketcher, serier och filmer tillhör just den här stereotypen och sammantaget kan det bli en större del av verklighetsbilden om man inte får en nyanserad bild någonannanstansifrån. Fråga vem som helst på stan om de kan imitera en “blatte”, så kommer de troligtvis upprepa den här stereotypen – en aggressiv ung man.
Lägg även till onyanserad medierapportering kring förorter och du har förankrat en verklighetsbild av “blattekillar” hos allmänheten som inte är sann.

Kanske har jag missat sammanhanget. Kanske är det något mer i resten av avsnittet som gottgör användandet av den här stereotypen. Kanske en problematisering av hur vi hela tiden skapar olika nidbilder av olika grupper. Eller så har jag inte missat något alls.

UPPDATERING:

Jag hade faktiskt missat något, att det var en serie sketcher med stereotyper. Och där använder de ungefär samma slags språkbruk kring “djuren”. Men om det gör turkstereotypen mindre viktig att belysa eller jämförbar med de andra stereotyperna får ni bedöma.

“Homo Brattus Slickus”, “bratsgäng”:

“Homo Implantatus Blåstus”, “Slitz-brudar”:

UPPDATERING 2:

Jakob Öqvist förklarar bakgrunden och deras resonemang:

[tweet 233930396717424641 hide_thread=’true’ lang=’sv’]

[tweet 233931102803333120 hide_thread=’true’ lang=’sv’]

[tweet 233931335608188928 hide_thread=’true’ lang=’sv’]

[tweet 233935587630010369 hide_thread=’true’ lang=’sv’]
Uppdatering 3: dreadnallen skickade en upplysning:

Bra att du uppmärksammar det här! Standupscenen har en del att fundera över när det gäller benägenheten att hämta billiga poänger på sexistiska och rasistiska fördomar. Minstrel-shower bär på en inbyggd dubbeltydighet, som riskerar att stärka snarare än utmana fördomar, precis som du skriver.

När vita människor tillåter sig att obekymrat skratta åt detta väcks samma obehag i mej som inför skrockandet åt Makodes könsstympningstårta.

Det är lite samma stämning i lokalen som när någon drar ett bögskämt… “Hö hö hö, äntligen får man skratta åt sånt här”, liksom.

Rädslan för Sveriges framtid

Jag är rädd. I natt valdes det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna in till Sveriges riksdag.

I Riksdagsprotokoll i framtiden kommer vi kunna läsa att invandrare bär skulden för problemen i Sverige, att muslimer försöker överta makten i Sverige och ämnar förgöra landet, att homosexualitet är en sexuell avart jämförbar med tidelag och pedofili, att det endast finns ett parti som värnar om svensk kultur och svenska värderingar. Det kommer alltså arkiveras hos Riksdagen och ses som en viktig del i svensk politisk historia.

Genom att ge Sverigedemokraterna mandat i Riksdagen ger vi dem också privilegiet att sätta agendan för integrationspolitiken. De kommer återge “sanningen” om islam, de kommer använda ord som “massinvandring” och “svenskfientlighet” för att visa vad som är fel med Sverige, de kommer försöka bestämma vad som är “svensk kultur” och ropa yttrandefrihet! när någon inte håller med dem. Sverigedemokraterna kommer alltid ha rätt.

Därför är jag rädd.

Vi akademiker har inte gjort tillräckligt för att motbevisa deras teser om homogenitet och om nationalitets- och kulturbegreppen. Var är alla etnologer, filosofer, antropologer och statsvetare som kan förklara att Sverigedemokraternas syn på svenskhet är en statisk och felaktig bild av kulturbegreppet. Var är alla historiker, religionshistoriker och kulturvetare som kan visa att deras syn på muslimer är konstruerad av deras rädsla för det främmande? Att deras teser om islam som en politisk ideologi är en konspirationsteori bland många andra? Var är alla sociologer och genusvetare som kan berätta att könsdikotomin och den höga alkoholkonsumtionen är större faktorer när det gäller mäns våld mot kvinnor än förövarnas etniska bakgrund?

Vem står emot Sverigedemokraterna när de anklagar alla sina motståndare för kulturrelativism, som används som skällsord, och ger “det svenska” ett högre inneboende värde än andra kulturer? Vi har inte insett hur allvarligt hotet från Sverigedemokraterna faktiskt är. Ingen har tagit diskussionen om “att ta debatten” på allvar.

Media har gjort för mycket för att hjälpa Sverigedemokraterna det senaste året för att i sista stund hävda att de vill stå emot främlingsfientliga partier i Sverige. De har övergett kritisk granskning av politiken för folklig sensationsjournalistik. Varje debattartikel, varje ledare och varje reportage har handlat om hur rysligt det kommer att bli när det läskiga och rasistiska partiet äntrar Riksdagen. Inget har handlat om aktivt motstånd mot vad Sverigedemokraterna faktiskt säger. Den antirasistiska retoriken lever Sverigedemokraterna på. De älskar att bli kallade rasister, för det ger dem rätt i att media särbehandlar dem och bekräftar deras martyrskap.

Jag är ledsen för att jag inte har gjort tillräckligt för att motverka er rasister, SD. Nu har jag fyra år på mig till att göra det. Jag och en hel armé av andra debattsugna svenskar för mångfald och för ett mångkulturellt samhälle. Kom an bara.