Till alla er med analyser om varför SD har vuxit: Ni har fel.

Det har skrivits många texter om Sverigedemokraternas framgång och varför människor har röstat på dem. Alla ni har fel. Men alla ni har också rätt. Tillsammans.Loesje

Faktum är att en analys inte behöver utesluta en annan. Verkligheten är komplex, därför behöver våra analyser vara komplexa. Vi kommer ingenstans med enbart EN förståelse av det politiska landskapet. Därför är varje enskild analys felaktig, men sammantaget är alla analyser rätt. Vi behöver inte tjafsa om vem som har mest rätt.

Anledningarna till varför över 780 000 personer har röstat på Sverigedemokraterna är lika många som antalet röster. 781 195 anledningar för att vara exakt. Därför behöver vi många olika lösningar för att dessa personer ska få tilltro till de andra partierna i riksdagen, landstingen och kommunerna.

Sverigedemokraternas väljare är både rasister och inte rasister. De är missnöjda och de är nöjda.
Sverigedemokraternas väljare tillhör både arbetarklassen och akademikerklassen.
Sverigedemokraternas väljare bor på landsbygden, i förorten och centralt i storstäderna.

Alla dessa grupper består av individer som aktivt har valt att rösta på SD.

SD är ett rasistiskt parti. En röst på SD är både en röst på ett rasistiskt parti och ett missnöjesparti och ett parti mot etablissemanget. Det kan vara olika för olika väljare. Eller allt samtidigt.

Rasismen i Sverige är större än SD. Den har alltid funnits här, liksom den alltid har funnits i hela världen. Den tar sig i uttryck överallt där människor inte blir sedda som likvärdiga. I Sverige är det människor som inte passar in i normen som “svensk”.

Det sker nu i Riksdagen, på fikarasten, på bussen. När någon inte blir anställd på grund av hens namn eller utseende. När någon får sin slöja avdragen av en främling. När någon får sin pappersmugg bortsparkad medan hen samlar in pengar i ett nytt land för att hen inte får jobb i sitt hemland på grund av rasismen där.

Inte ens överklassen är immun mot rasism, om ni av någon anledning trodde det.

Snart kommer Sveriges högsta beslutande församling ha 49 personer vars parti härstammar ur vit makt-rörelsen.

Vänstern har misslyckats. Högern har misslyckats.

Vi kommer behöva olika strategier. Olika kamper på olika fronter. Samtidigt.

Rasismen kommer att öka. Med 49 personer från ett parti som kommer från vit makt-rörelsen som sitter i Riksdagen, och ett stort antal människor runt om i kommunerna, så kommer rasismen att öka. Precis som den har gjort de senaste åren. Inte bara bland Sverigedemokraternas väljare.

Nu behöver vi organisera oss.

Mot rasism, mot klassklyftor och mot brist på förståelse och empati.

Mot att räkna människor som siffror och kostnader.

Mot stereotypa framställningar av människor.

Mot att prata om folkgrupper istället för att prata direkt med människor.

De enda strategin som inte fungerar är att normalisera Sverigedemokraterna och deras politik. Gör aldrig det. Försök inte ta över deras politik heller.

Sörj först. Organisera dig sedan. Lokalt. Nationellt. Globalt.

935213_483808425021471_838533985_n(EDIT: Ovanstående bild är inte ett riktigt Olof Palme-citat, utan det kommer egentligen från ett blogginlägg av Tord Oscarsson om Olof Palme. Tack för upplysningen!)

Sedan ses vi om fyra år. Tack vare dig och alla andra som engagerar sig kommer då kommunerna vara mindre segregerade, klassklyftorna mindre och människor i Sverige mår helt enkelt bättre, är mer solidariska och snällare mot varandra. Det är det samhället jag vill leva i. Vi ses där.


Här är några av dessa analyser, alla har rätt samtidigt:

Judith Kiros: Vi är en del av ett land som har problem med rasism
http://www.bang.se/vi-ar-en-del-av-ett-land-som-har-problem-med-rasism/

Behrang Miri: Är trött på att vi inte pratar om vad det egentligen handlar om
http://www.city.se/kronikor/behrang-miri-ar-trott-pa-att-vi-inte-pratar-om-vad-det-egentligen-handlar-om/

Valerie Kyeyune Backström: De 87% kommer att låta de 13% att hållas
http://nojesguiden.se/artiklar/valerie-kyeyune-backstrom-de-87-kommer-att-lata-de-13-hallas

Sakine Madon: Media knuffade väljarna i SD:s famn
http://www.dagenssamhalle.se/kronika/media-knuffade-vaeljarna-i-sds-famn-10749

Helle Klein: Nu behövs en politik för jämlikhet
http://www.da.se/home/da/content.nsf/aget?openagent&key=nu_behovs_en_politik_for_jamlikhet_1410757072604

Joakim Lamotte: Vi journalister har svikit landsbygden
http://www.svt.se/opinion/article2325618.svt

Henrik Schyffert: Låt SD tyna bort i vardagstristessen
http://www.aftonbladet.se/debatt/article19538256.ab

Lastbilschauffören Björn Gustavsson: Därför röstade jag på Sverigedemokraterna
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article19543273.ab

Marcus Priftis: Dags att ändra strategi mot SD
http://www.dagensarena.se/opinion/marcus-priftis-dags-att-andra-strategi-mot-sd/
origin_516

Ska vi fängsla alla konstnärer som avbildar nakenhet?

Sverigedemokraterna har inte någon annan kulturpolitik än att “bevara svensk kultur” och att förbjuda eller kraftigt begränsa provocerande konst. Det vill säga om inte konsten provocerar muslimer, då borde den tvärtom lyftas fram.

Idag höll Riksdagen en debatt om ungas livsvillkorMargareta Larsson (SD) passade på att kritisera samhällets syn på sex och samlevnad. Hon tar upp ett omdiskuterat graffitikonstverk av Carolina Falkholt på en ny högstadieskola i Nyköping. Det är en väggmålning med en stiliserad avbildning av en kvinnas ben och snippa. Margareta Larsson menar att konstnären bör fängslas för sexuellt ofredande mot barn på grund av verket.

falkholt

Larsson säger:

– Mer kunskap och färre blödande vaginor på väggarna på våra skolor, som anses vara konstverk. Med tanke på den översexualisering som råder, och att sexvanor är något det görs politik av, anser jag personligen att man rätteligen bör sitta i fängelse för sexuellt ofredande av minderåriga om konstnären målar vaginor på väggarna i skolan.

Notera att det inte finns några “blödande vaginor” i konstverket. Men föreställ er ett samhälle där staten arresterar konstnärer för att politiker inte gillar deras konst. Ja, vad är det för samhälle SD vill leva i egentligen?

De vill alltså avveckla konst och kultur som chockerar och provocerar, i det här fallet nakenhet. Margareta Larssons uttalande är alltså inte ett enskilt yttrande från en enskild riksdagsledamot, utan det är Sverigedemokraternas de facto kulturpolitik.

Samtidigt vill de lyfta fram konst som i synnerhet provocerar muslimer. Björn Söder (SD) ville i slutet av 2012 ställa ut Lars Vilks Muhammed-karikatyr i Riksdagen. I det fallet ser de inte den konsten nödvändig att kritisera eller avveckla. Så klart.

Men då är frågan, borde inte Sverigedemokraterna i konsekvensens namn också vilja avveckla de mängder av provocerande snoppar som finns runt om i landet på offentliga platser?

Vi kan börja med Näckens polska, en skulptur av Bror Hjorth, som står i Uppsala sedan 1967:
512px-Näckens_polska

Sedan kan de ta bort “Europa och Tjuren” av Carl Milles 1926 i Halmstad.
Europa-tjurenF2 (2)

Och till sist, självklart, Poseidon i Göteborg. En skulptur som eregerades 1931. Det sägs att Carl Milles var tvungen att minska storleken på Poseidons penis för att kommunen skulle acceptera statyn.
360px-Fontaine_Poséidon

Men Milles hämnades tydligen. För om du står på Konserthusets trappa, så får du en helt annan bild av Poseidons storhet.

Carl_Milles_Poseidon_03

Så, Sverigedemokraterna. Vill ni beröva göteborgarna Poseidons storhet? Antingen måste ni ta bort det här svenska kulturarvet, eller så bör all provocerande konst vara tillåten. Och då ska ingen fängslas för en stiliserad snippa på en väggmålning.

Annars är ni faktiskt inte konsekventa i er kulturpol… ursäkta, censurpolitik.

Publicistisk pluralism

Svenskt Näringsliv fick in en annons i DN idag som visar hur bra invandring är för samhällsekonomin. Bara tanken om att mitt existensberättigande ska mätas i termer av lönsamhet är mind-blowing. Samtidigt blev jag i förrgår inbjuden till en Facebook-grupp som samlar in pengar för att också göra en motannons. Och medlemmar i Feministiskt initiativ samlar också in pengar för att göra en annons för invandring i DN. Så här ser det ut när samhällsdebatten reduceras till en fråga om reklam.
Numera kostar det alltså hundratusen kronor för att kunna göra sin röst hörd i DN. Hur är det rimligt?

Här är tre länkar om varför statistiken är felaktig och rasistisk.

Peter Wolodarski försvarar publiceringen av den första annonsen, som spred rasistiska myter om invandring, så här:
– Vi har utifrån vår liberala tradition en generös annonspolicy, som även omfattar ståndpunkter som är skilda från DN:s.

Det är en idé om liberal pluralism, där frågan om mänskliga rättigheter är förhandlingsbar och bara en fråga om argument mot argument. Flera andra chefredaktörer har uttalat sig kritiska mot den inställningen, och menar att de inte skulle publicera en annons som sprider felaktiga siffror och rasistiska myter. Wolodarskis hållning är dock densamma som Thomas Mattssons (Expressen) när en krönikör skriver med rasbiologiska termer om hur “pursvenskar” håller på att dö ut. Den är samma som Jan Helins (Aftonbladet) när en kolumnist skriver om flyktingmottagandet som en “tickande bomb” i vårt fina civiliserade Europa. Det sker en stark glidning för vad som är okej att publicera i tidningar. Skillnaden är att i Wolodarskis fall handlar det inte om en opinionsjournalistisk text, utan om en annons. Och för att kunna delta i debatten på samma plattform kostar det några hundratusen kronor.

Mårten Schultz, professor i civilrätt, säger på Twitter att DN-annonsen inte alls är en fråga om yttrandefrihet i en debatt, utan om reklam. Det är alltså inte olagligt för DN att publicera en sån annons, utan en fråga om ett redaktionsbeslut. De måste inte publicera allt. De kan tacka nej. De skulle aldrig publicera en annons för den antisemitiska boken “Sions vises protokoll”. DN Debatt skulle nog aldrig publicera en debattartikel skriven av det nynazistiska partiet Svenskarnas parti heller. Så de _måste_ aldrig publicera något.

Det här handlar inte om obekväma åsikter. Det handlar inte om den felaktiga faktan. Det handlar inte ens om politik. Det handlar om en djup fientlig inställning mot att människor bosätter sig i samma land. Där jag som är medborgare och född i landet får läsa att min familj är ett av de största problemen i samhället, med sin blotta existens. I landet där man får säga precis vad man vill på bloggar, utan att polisen griper en. Där andra människor får säga vad de vill för att kritisera andras ställningstaganden. Det är ett land där det inte finns ett tvång för en redaktör att publicera rasism.

Och därför tycker jag att vi inte ska göra det. Det är alltså varken censur eller förbud, det är en av de många redaktionella principer som redan finns för vad som ska publiceras, och en princip som fler borde följa.

Att marknadsföra sig i kampen för rättvisa

SL på Stockholm Pride

Hej! Kan vi vara lite mer kritiska mot Stockholm Pride som fenomen i år? Inte att det är en frizon för människor som exkluderas i samhället pga heteronormen, för det är en fantastisk plats som är oerhört viktig och nödvändig. Förstås.

Men. Varje år ökar antalet ekipage och deltagare i Pride-paraden. Varje år är det fler aktörer som vill vara med på festen. För det är kul. Och de får en chans att synas. De kan marknadsföra sig. Göra reklam. Ni ser vart jag är på väg med det här.

Varje år är det väldigt många av dessa aktörer som inte gör ett jota för HBTQ-rörelsen. Som inte bryr sig. Som inte lyfter ett finger. Som inte ens har någonting med frågorna att göra.

Vad gör SL i HBTQ-rörelsen förutom att åka runt med en buss med musik och en häftig slogan under paraden? Förutom att vifta med regnbågsflaggor i kollektivtrafiken under just den här veckan? Vad gör 7-Eleven och Carlsberg där? Jo, det är ju sponsorer som bidrar med pengar till föreningen. Förstås.

Vad gör alla företag av den typen där egentligen? Vad gör fackförbund, myndigheter och centralorganisationer där? Vilka marknadskrafter spelar in i valet att vara med i paraden där en halv miljon åskådare får se ens varumärke?

Istället för att lyfta fram en organisations varumärke borde dessa organisationer lyfta fram sitt arbete med HBTQ-frågor. För det är (för mig) vad Stockholm Pride handlar om: Politik, rättvisa och lika rättigheter för alla.

Så här står det på Stockholm Prides hemsida:
“Medverkan i Pride Parade för företag, kommersiella partners, vinstdrivande bolag och stora organisationer som avser exponera sitt varumärke:
[Kontakta oss] […] Det är inte tillåtet att exponera varumärken i Pride Parade om det inte föreligger en överenskommelse med föreningen Stockholm Pride.”

Om vi ska vara konstruktiva. Då kan vi be de här organisationerna att helt enkelt anordna ett seminarium på Pride House på Kulturhuset. Att göra det till ett försök att starta ett samtal kring mångfald och inkludering i sin organisation, bransch eller sektor.

I en kapitalistisk struktur där ord som entreprenörskap och varumärkesetablering är ledord för ens verksamhet, där kommer kampen för rättvisa också besudlas av aktörer som inte bryr sig. Som bara vill göra reklam. Jag hoppas att om dessa organisationer någon gång anklagas för att motarbeta HBTQ-kampen aldrig någonsin använder argumentet “Men vi gick ju i Pride-paraden!”.

Och för er som tänker svara “Men det är ju bara en stor fest” vill jag att ni klickar på den här länken: http://www.buzzfeed.com/mjs538/photos-from-russia-everyone-needs-to-see
Det är inte bara en stor fest.