Foto: Carlos Montecinos
– Vi förstår att ordet kan väcka anstöt, men läser man texten djupare märker man att det inte finns något rasistiskt med sammanhanget. Författaren skildrar endast en tidsanda. Att ta bort skylten vore att försöka sudda ut en bit av historien, säger Marie Gustavsson till Mitt i Stockholm.
http://www.mitti.se/?p=43681
Stockholms stad satte upp en skylt i kommunorten Rinkeby 2004, med citat från en bok där en mening innehåller n-ordet, taget utanför sitt sammanhang. Det upprör medborgarna i området (ordet är nästan bortristat på skylten), men stadens “litterära skyltgrupp” hävdar att det vore att sudda ut en bit av historien om skylten togs bort.
En gång till: Kommunens medborgare ogillar en skylt med ett rasistiskt begrepp. En “skyltgrupp” anlitad av kommunen, som troligen inte alls bor i området, tycker att ordet som i historien har använts för att förminska och förtrycka mörkhyade människor, är acceptabelt då skylten citerar en bok från 1996, och utan skylten skulle det vara som att vi suddade ut en bit av historien.
Här är hela citatet, komplett med den koloniala retoriken:
Blenda försöker beskriva den. Lukten av masala och mynta och vitlök och rått kött i snabbköpet. Gamla brunögda män i persianmössor, på parkbänkar. Liksom vilande i nån tid som aldrig tar slut. Sylvia satt och tänkte på sin första Parisresa, det var första resan utomlands och hon hade aldrig sett en neger. Som man sa. Sen var det en annan resa dit, på åttiotalet, då hon upptäckte vad som hade hänt med kvarteren bortom Pigalle.
Mörka vågor över världen.
De flesta människor är mycket mörka och mycket fattiga. Nu rör de sig i väldiga vågor över kontinenterna. Bildar världar inuti den kända världen: Kreuzberg, Rue des Abesses, Rinkeby. Fyller den inifrån med växtkraft som spränger, obevekligen.
Men om vi ska följa den litterära skyltgruppens linje till fullo.
Låtom oss då sätta upp en skylt om Sveriges stöd till rasbiologi (Rasbiologiska institutet i Uppsala m.m.) i borggården till Stockholms Stadshus. Vi kan kalla det “Det rasistiska Stockholm”, där skylten kan vara ett citat om “den svenska rasens överlägsenhet” av Herman Lundborg. Han var trots allt, under sin storhetstid, en uppskattad forskare vid ett av Sveriges mest anrika lärosäten. Hans bidrag till svensk historia kan den litterära skyltgruppen vi kanske inte betvivla (jo).
Föreslagsvis placeras detta citat ut:
Vårt lilla folk, som för något tusen år sedan räknade endast en bråkdel av landets nuvarande befolkning, har oavlåtligen ökats. En stor del har utvandrat till alla möjliga länder i Europa och andra världsdelar och där bidragit till att höja kulturen. Den goda ras vi fått i arv av en givmild natur har ingenstädes förnekat sig.
— Herman Lundborg, tidigare student i Stockholm och den förste chefen för Statens institut för rasbiologi, 27 oktober 1927
När Stadshusets invånare – det vill säga stadens kommunpolitiker – klagar över detta tilltag kan deras borttagande av skyltgruppens nya skylt förklaras med hur det vore att sudda ut en bit av historien om den togs bort.
Skulle det bidraget till svensk historia uppskattas av Stockholms litterära skyltgrupp? Nej, skylten skulle tas bort, då kommunpolitikerna inte uppskattar rasbiologi, även om det vore att sudda ut en bit av historien. Vad bra att vi lyssnar på dessa hypotetiska ledamöter i Stockholms kommunfullmäktige. Men vem lyssnar på våra verkliga medborgare i Stockholms stad, vem lyssnar på invånarna i Rinkeby? Inte är det den litterära skyltgruppen i alla fall.
Det finns andra skildringar av Rinkeby som skyltgruppen skulle kunna använda istället. Varför inte ett citat ur Bortom mammas gata (2001) av författaren Alexandra Pascalidou, som själv har vuxit upp i området? Nej, det kanske skulle vara att sudda bort en bit av historien. Historien som är rasistisk.